Världen är störd...

Det kan ja hålla med om. Satt o prata med dig förut. Först var det trevligt sen blev det jobbigt.
Ångrar att ja börja prata med dig, men kände att ja var tvungen och fråga.
Fick mitt svar och jag är nöjd.
Det som kom plötsligt var den ursäkt ja fick för hur du var emot mig sista tiden. Det var skönt, för då känns det som man fick lite upprättelse. Det kändes som om ja fick svart på vit att det inte var ja som var känslig eller överdrev. Måste säga det att efter vårt samtal längta ja tillbaka.

Vad har hänt sen sist, hmm..rätt mycket. Ja blir inte riktigt vettig på en del människor.
Ena sekunden hör de av sig o pratar en massa i sen helt plötsligt hör man inget.
Orkar inte bry mig egentligen.

Det var första, det andra är dom människor som inte kan förstå att det har egna liv och inte ska behöva kopiera mitt liv. Det kan bara inte vara så att det som händer mig oxå händer dig.Hela tiden.

Tredje grejen är människor som rent ut sagt inte kan ta hand om sig själva.
Kan förstå att man inte mår så bra över en del saker, men VILL man verkligen gå vidare och glöma måste man ju vilja det själv. Det är inte nog att ja o fler med mig sitter och säger att det är dags och gå vidare.
Det måste finnas en vilja att förändra saker och ting. Jag tror att vill man att något ska hända och bli till det bättre så måste man kämpa. Det är ingen som sagt att det är lätt. Och tro mig jag har varit där själv, så ja vet.

Fjärde och det sista är människor som lägger sig i det dom inte har något med o göra.
Blir less. Ja vet inte om folk inte känner mig så bra, för att en del verkar tro att de kan säga och göra lite vad som helst utan att ja tar åt mig. Det är helt fel, tar åt mig av nästan allt negativt som folk säger även fast det bara är skoj och kanske inte menat på det sättet som det först låter.
Fast sån är ja.

Är rätt less nu faktiskt, det har varit så himla bra nu sen ja kom tillbaka, men det har bara blivit för mycket. Samtidigt som man vill vara alla till lags o finnas till när de behöver ens hjälp så känns det ibland som om ja har nog med mitt eget. Har varit på bra humör och allt sen ja kom tillbaka, det erkänner ja. Tyvärr är det så att ibland så kommer de stunderna där flytten hit gör ont. Sen är det ju bara så att ja känner mig rätt misslyckad då ja inte bott hemma sen ja var 16 och nu tvingas göra det. Det känns inte roligt. Sen att inte ha något jobb är oxå en ny grej för mig. Känns inte heller roligt. Att inte veta när man får pengar nästa gång. Kollar varenda dag på ams.se men det finns ju bara en massa sälj-jobb och det tar ja inte.
Alla tankar bara flyger runt i huvudet, därför ja sitter och skriver blogg mitt i natten.
Kan inte sova.

Helgen för övrigt, har väl varit okej.
Igår var vi hos Linda en stund och sen vidare till Alex. Var trevligt hos Alex, men det blev lite mycket jobbsnack iochmed att det bara var ja, Jenny och Mikis där som inte jobbar på servera så kändes det som vi hamna lite utanför fram tills vi börja spela "med andra ord" Då kom vi med i snacket. Inte så lätt och komma in i samtalen innan då det handlade om människor och andra grejer som hade med jobbet o göra. Fast det vet man ju själv att det lätt blir så att man pratar jobb så det, trevliga var de iallafall.
Vi gick tillbaka en sväng till Linda sen och sen ut till Palace.
Var väl på rätt okej fest humör ända tills våran polare inte kom in på palace och knappt kunde stå på benen. Hon ville inte åka hem och ingen av oss fick henne och inse att hon skulle må bäst av och åka hem.
Slutade med att hon bad mig dra åt...*pip* Och jag blev förbannad och gick därifrån.
Efter det var mitt festhumör borta!

Skönt var det att komma hem till Walle, han finns alltid och han torkar alltid mina tårar när de faller ner för kinden. Han är det absolut det finnaste ja har. Han är guld värd.


Här är korven bara ett par veckor gammal.
Han börjar bli stor nu, imorrn ska ja för första gången köpa vuxen foder till honom.

Som sagt, värden är störd och det finns så mycket som jag skulle vilja ändra på. Fast det går ju inte.
Så det är bara så att vi får anpassa oss till den vare sig vi vill inte.

En sak till, ni som inte har kontroll på era egna liv ta det!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0